Benny Andersson [ABBA] om min audition den där dagen 1994.....
Efter en kortare sejour på vårt operahus här i Göteborg i dag, satt jag och log för mig och tänkte tillbaka på mitt första besök på operahuset.
Året var 1994, det var dags för audition Kristina från Duvemåla, musikalen från 1995 med musik av
Musikalen är dramatiserad och regisserad av Lars Rudolfsson.
När jag läste om detta i Göteborgs Posten kände jag att hit ska jag söka, sagt och gjort jag skickade in en demo och så en dag blev jag oväntat kallad till audition.
Jag kan inte direkt påstå att jag är speciellt van vid auditions (4 har det blivit sammanlagt) och dagen till ära då jag anlände till operahuset så seglade operasångerska efter musikalsångerska förbi mig i pråliga kläder, höga klackar, mycket smink samt med ett fett entourage i hälarna, med högburna huvuden och stolta nackar. Där sitter lilla nervösa jag på golvet med ett par slitna lappade jeans och converse kängor, med en trasig lapp i handen, där jag hade skrivit ner några textrader utifall att jag skulle glömma av texten. I väntan på min tur satt jag och funderade på hur jag skulle agera när jag strax skulle stå face mot face med juryn och med Benny Andersson. Det jag tänkte var att; Mija gå nu in och var så enkel, naturlig och avskalad som möjligt.
Så ropades mitt namn upp i högtalarna och nu var det dags. Jag gick in en stor lokal med ett avlångt bord i mitten och där satt juryn med bl.a Benny Andersson och Anders Eljas m.fl. Alla satt beredda med anteckningspenna och block i handen. Jag tittade på dom och kände nervositeten kom smygande, men tänkte att nu el aldrig är det som gäller, så introt drog i gång sen började jag sjunga. Jag tittade på juryn och plötsligt mitt under mitt sjungande lade Benny ner blocket och pennan på bordet, lutade sig tillbaka i stolen och blundade tills jag hade sjungit klart.
Han är en av de första som börjar prata när jag sjungit klart och jag glömmer aldrig dessa ord.
Så här sade han; Mija det här var mycket njutbart, du sjunger förbaskat bra och du har verkligen känsla när du sjunger. Du har också ett naturligt och snyggt vibrato, men det märks att du inte har teatervana, det får du jobba mer på :)
Dom orden levde jag länge på.....
Kommentarer
Trackback